Hjärta nött

IMG_6460

IMG_6461

 

Mitt älskade second handörngott, som är mjukt som vispad grädde, är så nött att det snart faller samman… Och Junihjärtats andra hands-Noa Noa ger den sötaste sömnen. Indeed!

 

 

Relax

bulle

 

Strong is the new skinny.

Bra! Verkligen!

Men också så jävla tröttsamt. Squata mig hit och squata mig dit! När ska relax bli the new skinny? Jag tänker som så… Slappna av och ät en bulle, hearties!

Jag älskar dig högre än stjärnorna!

Lilla vackra Junibarn. Du är solregn och stjärnglitter! Och alltid är vi tillsammans. Hud mot hud. Bygger upp närhet och trygghet. Pussas blött och dansar, kramas varmt och svettigt om natten. Klappar liten blöjrumpa, smeker lena kinder. Lugn och glad är du vår älskade bagge! Finurlig och med bus i din himmelsblåa blick. Kelig och skrattig! Sällan ledsen eller arg men sprallig och morrig om maten inte serveras i tid. Då krånglar du dig runt brösten som ett yrväder och söker med öppen mun. Älskade barn!
72313_10152620901255254_1211207296_n

Varför håller inte kvinnor varandra om ryggen?

151_copy_1184700143_10530552

Vi har en historia, Dora och jag. Och Jenny. För sex år sedan spelade vi djembetrummor vid havet. T.ex. Det är kärlek det, vänner!

Min allra mumsigaste Dora kom och firade första maj med oss. Med vår lilla familj. Vi upptillkampade oss inte så mycket men vi åt bär i solen. Med glass och grädde, en masse! Och här… Hör nu! Det är här ”de” frågar så rart:

– Så…har du gått ner alla kilon efter graviditeten igen?

Gransk, gransk. Uppifrånochner. Nerifrånochupp.

– Det har du va? Säger de hånigt när jag tittar upp med glass runt munnen och svarar: FUCK YOU!

Nej, det gör jag inte. ”Det ska du väl ge faaan i” skriker jag! Åtminstone. Inte.

Varför gör jag inte det? Varför säger jag inte det jag tänker så rackans högt inom mig? Nåväl. Nu gör jag det.

High five! In your face! With a chair.

Och min Dora ställer aldrig så korkade frågor. Det är därför hon är så mumsig!

Och du är vårt kärleksglitter

 Allin Juni Jennelin

Hur förklarar man en kärlek så stor?
Det finns ju fan inga ord!
Inga.
 

Vi blev knockade. Fullständigt. Fullkomligt.
Detta lilla vinterbarn som kom med sommarbris, kärlek och de allra lenaste kinder.
Med sina små små fingrar runt våra längtande händer, sina små små andetag
mot våra kinder.
Små små pustande av varm luft och hjärtat sprängs.
Går i tusen kärleksskärvor och blir aldrig annat än varmt igen.
Att älska så mycket. Det är så skört. Fragilt.
Andas hon?
Är hon för varm?
Titta på hennes lilla skrynkelfot…
Blir hon mätt?
Hon ler. Ler!
Har bajset rätt färg?
Och att dela detta med mannen i sitt liv. Ordstopp och stjärnfall.
Bums ner i kärlekens evighet.
Min lustgas går fortfarande på full styrka.
För evigt den här gången.
Hur förklarar man en kärlek så stor?