Spontan lässtund hos Junis lilla vän Lily

Vi avslutade vår läs- och ritfredag med en trave böcker, blåbär och melon hos våra älsklingar, Cecilia och Lily. Love!

Och min guldtjej hängde på sig sitt gula halsband redan till morgonens pyjamas. Smälter… Junibaggen vår, var alltid den du är! Följ hjärtat, följ den inre varma känslan. Gå dit dina steg leder dig, vi är bakom. Alltid. Stabilt och tryggt med kärleksfamn och stolthet. Vad andra tänker spelar ingen roll, ingen alls faktiskt, så länge hjärtat är gott och tanken av kärlek. Junibaggen, den godaste! Inside out.

image

Och de gjorde torsdag med oss

Mamma har lagt sin hand över vårt hem idag. Hjälpt mig så godhjärtat med sandiga fönster nära stormiga hav och en kaosstökig balkong. Detta blandat med mjuka semlor som smälte i munnen, lövletande och galoppgalopp med Pippis häst var vackert och vilsamt. Och tacksamt från hjärtat!

 

Grönsnurrig glass i mormors gamla spröda skålar och kaffe i soliga muggar gjorde vår kväll. Carro kom alldeles efter maten och några fina samtal senare knackade det åter på vår dörr och Laura och hennes bedårande Leonard fulländade vår trio. Lek, då, nu. Sen. Underbart! Det är så skönt att få vila i vänskap utan lager. Bara. Vara. Och min älskade lilla tjej tycker det är underbart när det ramlar in den ena efter den andra, det syns så glittrande klart i hennes själs spegel.image

Bland bärnsten och kritor

Ett halsband med en rad av solgula bärnstenscirklar har Juni funnit och lagom till gröt- och fruktfrukosten varje dag hänger det om hennes stolta hals. Det följer med i badet, under overallen när det hoppas i vattenpölar och in i min famn när det är lässtund och tokkram. Så fint ändå, att finna något vackert att hålla så kärt.

 

Och vem som busar i bakgrunden? Mormor så klart!

image

Sådana här dagar stannar kvar i hjärtat

Världens vackraste lilla gosmumrik ligger ihopkurad i min armhåla och andas varmt och lugnt mot min hud. Långsam kärlek som liksom värmer mig inifrån och ut. Hon var trött tidigt ikväll efter lek, lax och Hoffmaestrodans hos Cecilia och Lily. Hela dagen har vi suttit ihop som glädjeklister i varandras själar. Först spontant här, sedan planerat där. I eftermiddagssolen gick vi hand i hand, min dotter och jag, den lilla vägen bort till vänner. Efter att de druckit kaffe med mjölk hos oss. Upp och ner i alla trappor, HEJHEJ vinkvink till alla Tågaborgsdamer. Och sedan hem igen, liten vilandes i stors famn, till skumbad och nattlinne och trygg säng. Till kärleksmail, farmorsamtal och lakritsglass för mamman.

 

Sådana här dagar stannar kvar i hjärtat. Och allt började med att Juni vaknade i mormors armhåla.
image

På sniskan

Det var en sådan där dag igår. En sådan luring till dag som jag är så förskonad ifrån. Vaknade alldeles snett efter trassliga drömmar som liksom drog och slet i hjärtat hela morgonen. Stor saknad av min Abbe vällde över mig och min kärlek till den vackre mannen med guldfräknar på muskulösa axlar bara bubblar. Liksom porlar som sockerdricka i venerna. Precis som kärleken till vårt guldsocker, vårt lilla liv. Vår sommarstjärna. Ibland, ni vet, blir känslorna så översvallande påtagliga och sylvassa i konturerna att de liksom svämmar över. Och då är det skönt med mammakram, hamburgare i solens värme och, allra ljuvligast, min Juni! Vi tillbringade vår tisdag på Fredriksdal bland hästar, hinkar, matsäck och grisar. Allt i Junibaggens takt. Lugnt och rofyllt samlade vi stenar och grävde i jorden och öppnade grindar. Och fick kärlek i luren från vår Pappa Dadda. I eftermiddagssolen gick vi hem, lagade torskmiddag, ritade och kramades med mormor natten lång. Så jävla fint!

 

Och Juni sov som en stock med de ljuvligaste små varmfötter på min kudde. Små kringliga lockar i nacken och uppkasat nattlinne. Lenaste händerna under randigt täcke och jag vaknade helt som mig själv till en glittrande lillördag! Stark, nyfiken, glad och med bus i hjärtat. Sådär som 364 dagar om året, ni vet.

 

Let’s go!
image

Solmåndag

Och där satt vi, i solen i leran i vattenpussen. Gräva, känna, hälla. Skratta förtjust och sedan fortsätta utforska koncentrerat. Väga sanden i nyfikna små händer och i smyg smaka försiktigt. Cecilia och Lily som tupplurade vackert i vagn, långa samtal och lånade blåa spadar. Pigga guldiga fräknar på en näsa och slängda vantar. Lite söt clementin i famnen på en bänk och den stolta känslan av att ha gått, med handen i mammas, till parken på egna små ben.image

Att höra ihop

I pyjamasen med jordgubbar vaknade hon idag, min lilla flicka. Uppkurad i min armhåla, sovvarm och sockersöt. Små lockar i nacken, de lenaste kinder och ett leende som kramade mitt hjärta. Den är så hysteriskt stark! Kärleken.

 

Och vi knöt ihop en söndag vid havet. Jag hade en kopp kaffe med molnvit mjölk i sanden och min dotter sovandes i min famn efter sandgräv och fågeltittande. Vågornas sång, vindens smekning och där, där…den stora längtan efter vår Abbe. Efter att dela ögonblicket. Hand i hand. Samförstånd, storhet. Och i Singapore är han, på tjänsteresa. Vi pratar om pappa, Juni och jag. Skickar långa hjärtemail och pussar luren under morgonens kärlekssamtal.

 

Samhörighet. I evigheten.

 

Det finaste! Och nu sover Juni i min famn igen, innan lekplatslek med Cecilia och Lily. Hela förmiddagen har varit bara vackert lugn och stilla. Rita, bada, läsa. Ljuvligt så!

image

Det fanns en tillrättalagd bild också

image

Mina adorable Halmstadflickor har jag fått äran att hänga med på böljan den blå idag. Efter lite ikappratande sen sist, på ett mysmurrigt stationshak med slitna skinnsoffor och stammisar i vrårna, blev det eftermiddagstura. Åh himmel! Räkor, bubbelskålar i höga sötklistriga glas, långa samtal som generade den unge bordsherren sidan om och syrlig glass som smälte likt kärlek i munnen. Förtroligt, familjärt, fantastiskt. Förtrollande! Och sedan hem, alldeles rakt i famnen på stor och liten kärlek. Längtande lyckligt! Snusa nacke, pussa pannkakskladdiga kinder och landa i en alldeles lagom stökig hall med en blommig kopp kaffe vilandes mot knäna. Leka med Pippis apa kvällen igenom som vår Juni så fint fick av sin Gudis Dora, kyssas och omfamnas av bomullsmjuk musik och ett clementindoftande hem.

Det är så härligt att leva!

image

(Och Emelisan och Ellen, nästa gång hoppas jag få krama er med! Lots and lots).