Tidevarv komma, tidevarv försvinna!

Tidevarv komma, tidevarv försvinna – ja så är verkligheten. Brukar du sammanfatta ditt år, se igenom det, se vad du har uppnått eller inte uppnått. Jag brukar nog blicka tillbaka i mina tankar och eftersom jag är en dagboksnörd, sedan många år tillbaka, så är det ganska spännande att se igenom vad som har hänt.

Förra året vid denna tiden tänkte jag på det gångna året som var ganska tufft eftersom det var en del oförberedda saker som hände men det blev ju också många positiva händelser. En viktig sak jag har lärt mig under den här perioden är att allt tar sin tid och det måste det få göra. Var ju inte precis mitt motto tidigare men man lär sig hela tiden.

När jag ser tillbaka på detta året så har det ju varit ett händelserikt år på alla fronter och det största som hände mig var ju när Juni, mitt barnbarn, föddes den 29 januari och jag blev mormor. Det är stort faktiskt mycket stort.

001

Sommaren som var helt underbar med mycket sol, bad och uteliv – helt enkelt en fantastisk sommar. Med bl a finbesök av mamma från Småland tillsammans med min syster och svåger. Vid det tillfället blev det också fyra generationer som fick träffas och ett par av dem för första gången. Så fint och ett minne för livet.

1074815_10153054480385254_493945495_o

Hösten tycker jag har varit lite tung och seg – vet inte varför – men med olika projekt att ta tag i så har den trots allt flutit på bra. Nu har jag kommit igång igen och nu flödar kreativiteten. 🙂  Så pass upp!

Nu är det bara ett par dagar kvar på detta året och det är med stor tacksamhet, tillförsikt och enorm glädje jag ser framemot 2014. Det kan bara bli bättre! Detta var en kort tillbakablick på några av de finaste och viktigaste händelserna för mig under 2013.

Tidevarv komma, tidevarv försvinna och med det önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År!

Kram mormor!

 

untitled

Om kärleken med grädde runt munnen

Idag, en dag för lek hemma och kaffande hos en ljuvlig Carro. Hela lilla familjen gosade ihop sig och bjöds på fruktsallad och hemlagad tårta med grädde fluffig som himlen. Sött, lent, mjukt. Många koppar kaffe, samtal om kärleken och livet. Så som vi talar om det. Vackert, starkt och svagt. I en fin samtalsröra. Och Carros lägenhet var så…Caroline! Ljus, vacker, feminin, inbjudande. En omhuldande hemtrevnad och en doft av sommarmelon mellan väggarna. Juni sov i soffan hos oss bland täcken och kaerlighed, gjorde pussmunnar med Carro mot en hallspegel och åt banan vid en skinnpuff i helt lagom barhängshöjd. Ett pastelligt Junipussel i paket med röda sidenband fick små händer hjälp att öppna och så kramades vi. Jättefint så!

Och Junis mamma fick visst också en julgåva. Den allra mest varma och omtänksamma!

imageimageimage

En lördag går mot sitt slut

På gedigna och skönt klassiska Signe Bergkvist hamnade vi, mamma och jag. Ett sådant där fik, ni vet, där en får kaffe i kanna och fikabröd på bräckliga fat. En timmes kaffande och pratande över varsin gräddig sak och skratt med socker över glada munnar. Gemytligt. Vackert. Och hemma hade mina älsklingar ställt fram kvällsmaten. Liten Juni har badat sitt skummiga och bubbliga kvällsbad, läst och pussats gott. Nu sover hon tryggt i mina armar i en varm, rörig och retrolakansklädd säng. Grönt och turkost. Blommor och paisley. Ombonat och ärvt. Mitt blonda är fortfarande klortrassligt efter vattenlek och min 50-talsklänning vilandes i Junis lekrum. Abbe städar, Carla Bruni sjunger ännu och jag är hel. Lycklig!

image

Igår skulle vi mata änderna, tänkte mamman. Igår skulle vi leka på lekplatsen, tänkte barnet. 1-0 till barnet. Efter spontanlek i olekiga kläder gick vi hem och bytte om till rejäl, varm och go Polarn och Pyretoverall för att sedan krypa, klättra, gå, gunga tills vi var alldeles skitiga och trötta och hungriga. Då är det gott att komma hem och amma en sväng och somna gott i mammafamnen, alldeles intill det Junibultande hjärtat. Varma täcken och trygga kuddar. Smek över lena lekkalla kinder. This is love!

Och vår Juni sover ännu. Abbe lagar ekolax och stökar mysigt i bakgrunden och så snart lilla hallonet slår upp sina stora blå blir det sen lunch, tända ljus och Carla Bruni.

image

It’s such a perfect day…

Kan du din Lou Reed? Jamen, dåså! En sådan där fjärilar i magen-dag har vi kickat igång med vår Junibagge på stadens bad. Vi inledde hela skiten med sovmorgon till kvart över nio, lång- och finfrulle och Junisen åt all melon vi hade skurit upp och lagt på spröda fat. Jag förstår henne! Saftigt, sött. Gott! Och nu ligger hon och sover vackert mot mitt bröst, långsamt mjukt. På bussen hem slöt hon sina underbara blå i min famn, sittandes och nyss vinkandes till chaffisen. Nybadad med krull i de kopparfina lockarna . Juni tjöt av glädje i badet. Plaskade, skrattade, simmade. Mellanmålade på banan och bröstmjölk, pussades och klappade förtjust händerna. Vi kysstes, Abbe och jag, och tänkte att vi har det förbannat bra! Hennes glädje är vår. Och delad glädje…

Vad gör du min vän?

 

image

image

Om en jul

IMG_1094

IMG_1100

 

Och någonstans mellan staden och landet sov liten Juni med sitt huvud i min hand. Hon vilade de mjuka kopparlockarna mot min hjälpande handflata och vi for genom landskapet. Hemåt. Dagar av jul lagda till våra älskade minnen och apelsinknäck och kärlek från kusinerna i magen. Stämningsfullt, drömmande, rofyllt. Dagarna. Julen. Och alldeles snart ska jag berätta för er hur vår gemensamma sång sjöngs fram. Alldeles strax. Först ska vi äta den ekologiska laxen och gratängen som puttrar som en kung i ugnen. Juni och hennes pappa lagar mat. Vispar i små skålar, matar varandra rart med bulliga hallon och spröda majskrokar. Pussas lätt, tittar ömt och säger ”Skulle vi inte sitta ner i stolen? Nähä, det skulle vi inte nej…” och gemensamt busskratt. Hon går omkring över köksgolvet och plockar upp tappad avocado, glömda krokar och Retrohunden som hon håller kärt i ena örat. Den lilla Junibaggen, alltså. Den lilla Junibaggen som firat sin allra första jul.

Det viner runt knuten

I grafisk klänning och i klackar som fastnar i heltäckningsmattan. Röda kalasbyxor runt snabba små ben. Landet, traditionell långgran och röda blänkande kulor i små barnhänder. Tappade prinskorvar och inte sitta still. Älska och leva! Och sakna. Junis lugna andetag i min famn och när hon eftermiddagslurar får jag min tomtegröt med saftsås i en alldeles varm och mjuk säng, en knarrig trappa upp.

Kär i man, barn och liv! Lite grus i ögonen efter att ha lyssnat till regnet i skogen i natten, och lycka i bröstet. God Jul hearties! Njut den tillsammans med dammråttorna!
IMG_1099

Den som spar…

Och så ligger jag här i mörkret, hos min älskade Junibagge, och magen min går långsamt och tungt upp och ner. Ner och upp. Full av lavendellila rödbetssallad och krusig grönkål len som sammet. Täcket är varmt, prassligt och över den äppelgröna ytan vandrar sådana vita ulliga som säger BÄ BÄ! Inte bääääää. BÄ! Om Juni får bestämma. Och det får hon ju. Gladskratt och klinkklonk från mustskålar och nästantappade glas hörs från en våning under oss, från ett hus långt och mitt ute på landet. På landet hos Junis farmor och farfar. Lillejul, krispig förväntan i luften och kärlek. Ömma händer runt min midja, små fingrar i mitt hår. Vårt älskade lilla hallon somnade vackert och nu vill jag finnas med en trygg kropp mot hennes sovvarma.

Och mitt smink är kvar hemma och imorgon är det julafton. Jag kan försöka sova med sminket på som en sengångare slött hängandes i sitt träd hela natten och hoppas på det bästa, eller så kan jag vara alldeles fin och osminkad och vila i det. I lugnet och det oförställda. Jag hittade dock en gammal mascara, en halv pudervippa och en skvätt väldoftande kräm i min packning. Jag säger ju det, den som spar hon har! Och imorgon behöver vi ju inte fota närbilder.

Nu väntar Abbes mammas kvällsboktips på mig och en mun svalnat kaffe. Livet. Fint, färgstarkt, familjärt.

Godnatt vackringar! Imorgon är det harmoni och jul. Ingen stress, inga måsten. Inget smink, hehe. Bara kärlek! Så vill jag servera henne den, Junis första jul.

 

En mormors dag

378640_10151035977120254_1217949456_n

 

Denna mjukstarka, skrattsprudlande, kloka och varmt busiga mamma och mormor har vaknat upp till en alldeles egen dag idag. Födelsedagen. En överraskning väntar runt knuten och en liten minitripp för flickor, som inte är så överraskande men kanske lite väntad? Och önskad. Avslappnande, avkopplande, avskalande. Och min mamma säger så som min mamma gör: Inte ska väl jag? Inte behöver väl du… Inte så fina paket! 

Jo.

Jo, men visst ska väl du! Och nej, inte behöver jag, men jag vill. Med hela mitt hjärta. Fina paket? Men självklart! Det är ju min mammas och Junis levnadsbejakande mormors dag. Hennes födelsedag.

Kärlek, grattisar, hjärtan och hurrarop!

Är ni med govänner? Ett, två, tre…

Hurra, hurra, hurra!

Älskade mamma, njut din dag! Njut den med allt du är och har, från tårna och ända upp i huvudet. Det där vackra, flickiga, skrattiga. Fånga stunderna och känslan. Det är din dag idag. Bara din. Hela dagen. Ta den!

Puss från din lilla familj

00602343